Frasse...

...lurades in i "studion" med hundgodis. Annars hade han inget större intresse av att vara med på bild. Rätt nyinskaffade studioblixtrar gör att man fastnar inomhus och vill testa testa testa. Jag försöker få alla familjemedlemmar att vilja ställa upp -son, man, hund, katt, med varierat resultat.

Igår hade jag iallafall mitt första porträttfotouppdrag i studion och det gick riktigt bra faktiskt...kanske får lov att visa några bilder här senare.

Hej sol!

Det var ett tag sedan vi sågs. Kommer nästan inte ihåg hur du såg ut. Hoppas vi kan träffas oftare ;-)

Skulle behöva en daglig dos av solsken känns det som. Har känt mig stressad, lite deppad och allmänt risig den senaste tiden, inte bara p.g.a bristen av solsken, men den gör väl sitt till. Är nog inte ensam om att känna så i dessa mörka tider...hoppas vi går mot ljusare nu.

Idag var jag och C ut en sväng på tomten och i den närmsta skogen. Han tog sig lätt fram genom att gå på skaren...för mig blev det inte lika lätt. Men skönt var det att komma ut i SOLEN och det var nästan så vårkänslorna gjorde sig påminda.

Ibland...

...känner man sig liten och rädd.

Månljus

En skog på hög

En av sju...

...rådjur som strövar omkring precis vid skogsavverkningen intill vårt hus. Jag har sett fyra eller fem som mest tillsammans, men min mamma som var på besök såg sju stycken som gick på rad efter varann för några dagar sedan. De hittar antagligen mycket kvistar och annat gott att äta nu när träden ligger ner...men jag undrar vad de tänker om skogen som plötsligt försvann...

Pissenisse,...

...är det ett passande namn på denna isfigur? Svårt att hitta rätt rubrik på bilderna ibland så jag tog hjälp av sonen som föreslog detta namn :-) Fler förslag?

Istiden...

...har kommit igen. Jag glömmer tid och rum när macrobjektivet är på och jag kan försjunka mig bland dess oändliga formationer och spännande ytskikt med sprickor, gropar och hål.

Trädens slut...

...är allt annat än vackert när dess motståndare och förgörare är av stål och knivar och sågar och mosar allt i dess väg. Det känns i själ och hjärta när det brakar och dunsar till när monstermaskinen här utanför far fram i grannens skog som vuxit sig gammal nog för avverkning. Jag vet att det är så det går till nuförtiden men jag skulle ju föredra mjukare maskiner som förr i tiden.

Skymning blå