...mycket tomt efter att Maja lämnat oss och jordelivet.
Visst, hon behöver inte ha ont längre. Även om min tro är att hon klättrar, trampar och spinner för fullt där uppe tillsammans med kompisen Simon, vår första katt som gick bort för många år sedan, så
finns det en klump i bröstet av saknad.
Saknad blandat med det dåliga samvetet över att inte ha haft samma tid för henne under de senaste åren.
Hon bara gav och gav utan att räkna med att få något tillbaks.
Vi får försöka tänka på hur bra hon ändå hade det. Att få bo mitt i naturen och kunna komma och gå som hon ville. Att få vara så fri som det är möjligt för att vara tamkatt.
Nästan varje gång jag var ute och fotograferade så var hon där i närheten och höll mig sällskap...
när jag går ut nästa gång så är jag ensam...
Älskade fina lilla Maja,
du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.
2 kommentarer:
Hej
Jag beklagar bortgången. Det är inte lätt det där med djur, det finns även bakdörrar till att skaffa dessa fina djur. Jag vet själv hur mycket mina knoddar betyder för mig så jag känner sorgen med dig. Mycket fin bild på en katt som jag också tror har det bra med Simon.
Kram / Sami
Tack för den fina kommentaren Sami!! Kul att du tittat in här :-) Ha det gott! / Kram
Skicka en kommentar