Detta är mitt första bidrag hos Trebarnsmammans blogg där fotoutmaningen heter -Torsdagsreflektion, där det finns fler reflektioner.
Under min vecka har jag jobbat, vabbat om vartannat.
Mitt jobb som boendeassistent på en gruppbostad består bl.a. av sovande jour och denna vecka har jag sovit i denna säng några nätter.Vi har sovande jour från kl.22 till 7 eller 8 och det innebär att vi ska kunna sova, men måste vara beredda att rycka ut om någon av de boende ringer och behöver hjälp. Det händer som tur är inte så ofta, men man kan aldrig vara riktigt säker. Så sömnen blir inte riktigt som hemma. Lönen kan man ju diskutera om den är så rättvis...men tidigare jobbade vi i stort sett gratis och nu får vi en liten slant, så man får väl hoppas att det fortsätter i den riktningen. Men i s.k. kvinnoyrken händer det ju inte så mycket i fråga om lön överhuvudtaget.
På nattduksbordet ligger jobbtelefon, min mobil, almenackan, nycklar och väckarklockan.
Rummet vi sover i är en kombination av sovrum/kontor/fikarum. En liten tv är räddningen när det är svårt att somna in.
9 kommentarer:
Klart man ska ha betalt även om man sover på jobbet!!
För som du skriver kan ju inte sömnen där bli detsamma som hemma. /Anette
Du finns ju där, och det är ju lite som att jobba som badvakt...det händer ingenting, ingenting och sedan plöstligt är det jätteakut och händer massor. Klart du skall ha betalt! Du behövs ju!!!!!!
Kul att du ville hänga på och reflektera! Välkommen :)
Ha! Den sängen känner jag igen ;) Där har man sovit några gånger...
Kram!
Klart att det ska vara en vettig lön fast man sover påjobbet. Man sover sämre och skall ju vara lite på sin vakt. Sova är något jag vill göra nu. Har haft sjuka barn och varit sjuk själv så sömn har det varit brist på...
Ja inte kan man jobba gratis, vilket du gör annars hade du ju sovit hemma...konstigt..
Läste förra inlägget, hoppas att din man lyckas med att hitta bilderna annars får du göra ett nytt försök. Vad spännande med ett antikvariat!!!
Ha det bra
Camilla
Blir imponerad över att du klarar av ett sådant jourjobb. Själv had ejag blivit alldeles hispig och inte kunnat sova ordentligt. Det ska du absolut ha lön för mödan.
Det klart att ni som jobbar jour där det ställs krav både psykiskt och fysiskt ska ha lön för den mödan - ordentligt!
Det om något tar på krafterna.
Hur har det gått med bilderna förresten?
Det låter jätte spännande med antikvariat :)
Varmaste kramen är din!
Anna
Ja, det är mäkligt det där. Att kvinnor fortfarande slår i underläge. Har både psykiskt och fysiskt ansträngade jobb men dåligt betalt. Omvårdnad och skötsel, men lite uppskattning. Få styrelsejobb eller jobb i ledande befattningar. Vi behöver höja våra röster ännu mer och vara bättre på att stötta varandra. Tack för en fin reflektion. Kram.
Skicka en kommentar